Verksamhetsberättelse mandatperioden 2014/18

För att de som röstade på mig i valet 2014 och för att de som är allmänt nyfikna på livet i riksdagen ska få en bild av vad jag gjort denna mandatperiod så har jag gjort en övergripande verksamhetsberättelse för de gångna fyra åren. För mer detaljer exempelvis kring besökta kommuner och genomförda seminarier så hänvisas till verksamhetsberättelsen för riksmötet 2016/17. Har ni frågor eller funderingar får ni gärna höra av er på sociala medier eller kristina.yngwe@riksdagen.se.

Och tycker du att jag gjort ett bra arbete får du gärna kryssa mig i höstens val. Jag finns på riksdagslistan i Skåne läns södra valkrets (där jag toppar, men glöm inte att kryssa ändå för röster utan kryss hamnar inte automatiskt på ettan!) samt Skåne läns nordöstra valkrets. Dessutom är jag med på Centerpartiets nationella riksdagslista så bor du i en annan valkrets kan du ta en blank gul riksdagslapp från Centerpartiet och skriva mitt namn så blir jag din röst i Riksdagen!

 

Verksamhetsberättelse mandatperioden 1418

Hållbart mode

Igår arrangerade vi ett seminarium om hållbart mode. Modererade gjorde Erik Huss från Fores, och i panelen fanns Unni Warner från Sabina & Friends, Eva Karlsson från Houdini,  Kristina Jönsson från Swerea och jag. I samband med AW: presenterade vi en rapport om vad politiken kan göra för att vår klädkonsumtion ska bli mer hållbar: Rapport Hållbart mode

Hållbart mode

 

 

Verksamhetsberättelse 2016/17

Nyligen läste jag en årsredovisning som min riksdagskollega Aron Modig (KD) gjort över sitt riksdagsår 2016/17 och även tidigare riksdagsår under mandatperioden. Jag tyckte det var ett väldigt bra sätt att presentera och har nu testat att göra en liknande, om än inte lika avancerad, sammanställning där benchmarking med både andra ledamöter och tidigare år i hög grad saknas. Min förhoppning är dock att dokumentet ändå ska ge mina väljare en bild av vad jag gör i riksdagen, och kanske även ge nyfikna väljare generellt en bild av hur riksdagsledamöter arbetar. Livet som riksdagsledamot skiljer sig åt väldigt mycket beroende på uppdrag, utskott etc, så detta är alltså en bild av just mitt arbete. Jag tar gärna emot återkoppling på hur sammanställningen kan utvecklas framöver!

 

Verksamhetsberättelse 2016 17

Talmansresa till Folketinget

  
Under tisdagen besökte en Riksdagsdelegation under talmannen Urban Ahlins ledning Folketinget i Danmark. En ledamot från S, M, SD, MP respektive C var med på resan som var ett led i att stärka relationerna mellan de båda parlamenten.

  
Morgenmad med bland annat Folketingets formand (talman) Pia Kjersgaard och hennes vice talmän samt Sveriges ambassadör i Danmark Fredrik Jörgensen. Från Folketingets sida lyfte man redan igår under den inledande välkomstmiddagen att gränskontrollerna var ett problem som måste lösas så att Öresundsintegrationen kan fortsätta stärkas, och under frukostmötet blev det diskussioner om bland annat hur medborgare och politik kan närma sig varandra för att stärka förtroendet för de folkvalda parlamenten.

  
Möte med Köpenhamns kommunalråd med ansvar för integration, Anna Mee Allerslev som tillhörde Radikale Venstre som är ett syskonparti till Centerpartiet. 

   

 Diskussioner kring radikalisering där Köpenhamn länge arbetat väldigt strategiskt för att verka både förebyggande och reaktivt, med exempel enligt ovan. Som framgångsfaktorer när det gällde integrationsarbetet nämndes bland annat att kommunerna har helt ansvar för arbetsmarknadsfrågorna. 

  Besök i Folketingets plenum under statsministerns frågestund, vi konstaterade att Folketinget till skillnad mot riksdagen saknar dresscode när en man i jeans, gympaskor och t-shirt fick den svenska kostymprydda delegationen att förfasas.

  
Möte med EU-utskottet, diskussioner om bland annat Brexit och flyktingkris. Jag frågade om hur de ser på EU:s roll i klimatarbetet när nu USA riskerar att kliva av och de konstaterade att trots att den regering som nu är under ombildning har lägre ambitioner kring klimat och miljö så finns det en samlad syn på att grön tillväxt är vägen framåt och att nordiska länderna bör ta ett ledarskap här.

  

Sittning med Danmarks migrations-integrations- och bostadsminister (än så länge, som sagt presenteras sannolikt en ny regering nästa vecka). Frågor kring Danmarks flyktingmottagning och bland annat deras stopp för kvotflyktingar. Att få ut människor i jobb sågs som en stor utmaning men väldigt mycket av ministerns resonemang kretsade kring ‘danska värderingar’ vilket verkar vara en väldigt stor fråga i Danmark. Tydligen pågår det även ett arbete från kulturdepartementet med att sammanställa en dansk kanon med det som kännetecknar Danmark.

  

Besök på folketingets spelkällare där högstadieelever får testa livet som ledamot. Man får ett lagförslag att ta ställning till, möter lobbyister, journalister och håller utskottsmöte etc på skärmarna och får slutligen hålla anförande i en slutdebatt i kammarsalen.

  
Hemresa med statsplanet. Jag var lite skeptisk till att åka statsplanet efter diskussionerna kring kostnaderna för försvarsministerns resa till Afrika, men med fullsatt flyg hade reseansvarig räknat ut att det blev billigare att ta detta än flyga reguljärt för hela delegationen och så fick jag alltså testa på att åka i ‘Swedish force’ som jag kunde konstatera var något mer komfortabelt än min gamla vanliga SJ-biljett i andra klass.

Sammantaget en mycket bra dag i Köpenhamn. Värdefullt att få inblick i hur  den danska politiska debatten kring aktuella frågor, inte minst på områden där Sverige och Danmark iaf hittills skiljt sig. 

Det är tydligt att samarbetet inom Norden blir allt viktigare, både sett till en mer osäker omvärld och att EU behöver länder som kliver fram och tar ansvar. Gränskontrollerna och deras påverkan på pendlarna kom upp på nästan varje möte och det är en fråga som  svenska regeringen måste börja ta på allvar. 

Intressant även att konstatera att den politiska situationen där regerande Venstre nu ser ut att bilda broderlig regering med Liberal Alliance och Konservative Folkeparti nästan är helt osynlig i den svenska bevakningen. Däremot har svensk media stenkoll på vad Trumps eventuelle inrikesminister heter…

COP22

 Idag gjorde jag min första dag på klimattoppmötet i Marrakech. Förra veckan var det tjänstemännen som skötte förhandlingarna men denna veckan är det politikerna som tar över för att föra så mycket som möjligt i hamn. Detta år handlar mycket om att förtydliga vad Parisavtalet innebär och lösa ut en rad teknikaliteter i avtalet. Men med tanke på att ratificeringen gick rekordsnabbt och avtalet redan trätt i kraft så har det dock varit många delar som man trodde sig ha fram till 2018 att jobba med som man plötsligt fick betydligt mer bråttom med, det innebär att en hel del frågor lämnas kvar till vårens möte i Bonn och kommande års klimatmöten (förhandlingarna består varje år av ett Bonn-möte i juni och ett COP-möte i nov/dec som är själva huvudmötet). Sammantaget verkar förhandlingarna i stort sett förlöpt enligt plan, med vissa undantag. Mycket fokus så klart på USA och vad som kommer hända efter januari vilket jag återkommer till. För den som vill djupa kring vad som hände under första veckan och läsa mer om hur klimatförhandlingarna funkar så rekommenderas Fores eminenta sida klimatforhandling.se!  

  
Deltagarna strömmar in mot entrén i den blåa zonen där förhandlingarna pågår. Förra veckan var det enligt uppgift inte så mycket folk men idag har antalet ökat betydligt. Totalt brukar det befinna sig en ca 15000-20000 personer på dessa möten.
  
Det sägs att svenskar är unikt duktiga på att köa. Det är dock en egenskap som även klimatförhandlingsdelegater verkar inneha. Långa köer till säkerhetskontroller och registrering, men det är väldig välordnat så även om det är mycket folk på plats så rullar allt på smidigt.
  

 COP står för Conference of Parties, dvs möte för de parter som skrivit under FN:s klimatkonvention (UNFCCC). När man är del av en delegation får man därför en så här festlig skylt att bära runt halsen. I fjol var jag inte del av den svenska delegationen och fick då det mindre smickrande epitetet ‘party overflow’. I bakgrunden syns huvudgatan i det blåa området.

  
En massa olika möten pågår på olika håll. I dag pågick bland annat en session där ett antal länder, däribland Sverige, berättade hur arbetet med att minska klimatpåverkan går och vilka åtgärder som görs. Här beskriver Sveriges klimatambassadör Lars Ronnås hur Sverige fram till senaste mätåret i presentationen, 2015, lyckats öka tillväxten men minska utsläppen tack vare en rad insatser. Flera uppmuntrande kommentarer och intresserade frågor från närvarande länder kring bl a insatser för biodrivmedel, en bra plattform för att dela med sig av erfarenheter. Tyvärr ökar ju de svenska utsläppen igen under 2016, och även om Sveriges utsläppsmängder inte direkt är avgörande för de globala klimatförändringarna så är det tydligt att det finns ett stort intresse för hur vi arbetar med klimat i Sverige och att ett svenskt ledarskap inspirerar, så det är viktigt vi inte tappar detta.

  
På COP-mötena kan man se alla möjliga kända människor ge stjärnglans åt diverse sammanhang. På ett möte hade man tagit in Akon som inspiratör för energienffektivisering och här fick Monacos kung Albert prata plast i havet. Kanske inte riktigt i nivå med fjolårets kändiskavalkad, men veckan har ju bara börjat och jag är optimistisk till min natur.

  
På klimatmötet arrangeras en massa sidoevent vid sidan av förhandlingarna. Vissa hålls i den blåa zonen där man måste vara anmäld delegat för att få röra sig, och andra är i den gröna zonen dit allmänheten är välkommen. Idag var det tema ‘gender’ i den gröna zonen och jag lyssnade bland annat på ett panelsamtal om klimatfinansiering till kvinnor. Kvinnor är i hög grad utsatta när det gäller hur de påverkas av klimatförändringarna (absoluta majoriteten av jordbrukarna i utvecklingsländerna är t ex kvinnor) men spelar också en viktig roll när det gäller utsläppen genom exv vedeldning i kök och hus. Fler kvinnor i klimatfondernas styrelser och öronmärkta pengar var några saker som lyftes.

  Sista programpunkten för min del denna kväll var en sittning med EU-kommissionär Canete som ansvarar för klimatfrågorna. Han gav en lägesbeskrivning kring förhandlingarna, konstaterade bland annat att några frågor som är svårare att lösa ut är jordbruk, förutsättningarna för första mötet för Parisavtalets parter (CMA1) och hur den ‘adaptation fund’ som finns kopplad till Kyotoprotokollet ska kopplas ihop med Parisavtalet när Kyoto löper ut 2020.
 

V 45

  
  Veckan inleddes med en heldag i Malmö som Centerpartiet i Malmö ordnade. Först frukostmöte med Fores inför Marrakech, därefter studiebesök på Rude Food som tar tillvara på överbliven mat från handlare för att använda i catering. Diskussion om matsvinn och hur orimligt det är att att ca 20% av den mat vi köper kastas! Vi behöver tydligare mål för minskat matsvinn och bättre dialog mellan olika aktörer för att få fart på frågan. Lunch med två entreprenörer Rescued Fruit frånHelsingborg som räddar och sorterar ut bra frukt från laster som annars skulle kasserats eller skickats tillbaka och istället gör bl a must, och BonVelo som förser Malmöborna med cyklar. Eftermiddagen tillbringades i Rosengård med Odla i stan, där stadsodlingen används för att skapa sysselsättning, trygghet och integration.
Tisdagen inleddes med ett panelsamtal på the EU Strategy for the Baltic Sea Region (EUSBSR) om lantbruk och Östersjön, där bla statssekreteraren på näringsdepartementet deltog, samt lantbrukare från Finland och lettland. Som tjänstledig Greppa Näringen-rådgivare så är detta ämnesområden ligger mig varmt om hjärtat. Jag lyfte vikten av frivilliga åtgärder för fortsatt konkurrenskraft, miljöersättningar som fokuserar på resultat och samverkan och utbyte mellan Östersjöländerna.
  
  Efter lunch var jag inbjuden att prata om Centerpartiets arbete med hållbart badrumsskåp hos Weleda för branschföreningen NOC som samlar tillverkare av naturlig och ekologisk kosmetika. Blev bland annat intressanta diskussioner kring djungeln av olika märkningar som konsumenten förväntas sätta sig in i, där vi ser ett behov av att förtydliga för konsumenten vad en produkt som kallas ekologisk eller naturlig egentligen innebär.

  
  Onsdagen innehöll bland annat ett panelsamtal om näringslivets klimatarbete som Hagainitiativet och Företagarna arrangerade. Häftigt att se hur näringslivet växlat upp sitt arbete och pushar på politiken att fortsätta omställningen. Bland annat lyftes den rapport som Hagainitiativet skrivit, där det finns många bra och konkreta förslag till politiken.
Under eftermiddagen fick vi även besök från Älvräddarna, Sportfiskarna och WWF för att höra deras inspel kring miljö och vattenkraft. Kan konstatera att många små ägare just nu sitter in en mycket svår situation som måste lösas.
  

Under torsdagen arrangerade vi ett lunchsamtal om hållbar konsumtion. Sedan jag blev ansvarig för miljöfrågorna har kah försöka fokusera på vardagsnära konsumtion. I våras mycket fokus på kosmetika och vad som finns i badrumsskåpet och nu kompletterar vi led kläder och textilier som Centerpartiet även jobbade med i regeringsställning. Många är engagerade i vad de äter men tänker mindre på vad de konsumerar i övrigt i vardagen. Samtalet blev extra aktuellt då det nyligen uppdagats att butiker som samlar in textilier som både kan återanvändas och som är för smutsiga eller söndriga för att sälja som second hand håller på med en olaglig verksamhet eftersom textilier räknas som hushållsavfall. Malin på Elle och Maria på Sköna hem skriver om samtalet och sina funderingar kring hållbar konsumtion. Tack alla för ett inspirerande samtal! 
 
Torsdagskvällen tillbringades i glada agronomers lag när jag och agronomförbundet arrangerade en träff inriksdagen. Hela 90 personer dök upp och guidades runt i riksdagen. Jätteroligt med sånt intresse och tack tillsgronomkollegorns Staffan Danielsson, Emilia Eneman, Betty Malmberg och Lena Westlund som hjälpte till att guida och berätta om livet som agronom i politiken.

   

Fredagen tillbringades med både landsbygdskommittén och Centerpartiets verkställande utskott innan jag fick avsluta veckan hos mor med en alldeles fantastisk Gåsamiddag.
  

Söndag var det tidig uppgång för att resa till klimattoppmötet i Marrakech, hann inte åka ut till området utan stannade på hotellet för förberedelse och uppladdning.

Tesla tur och retur Paris!

Vi tog alltså elbil ner till Paris. Det var kul, men ändå inte. 22 timmar streckkörning Malmö-Paris (resan Sthlm-Malmö tog lite längre tid än tänkt av diverse orsaker så den räknar jag inte in här) och 20 timmar tillbaka till Malmö där jag hoppade av är rätt träligt oavsett hur fräsig bilen är och hur trevligt sällskapet är (i detta fall var bilen i fråga, en Tesla, väldigt fräsig och sällskapet bestående av Karl-Johan på kommunikation och Gunnar som gjort 10 COP-möten som sakkunnig och förhandlare mycket trevligt). Tyvärr missade vi Elon Musk som var i Paris veckan innan, annars vore resan komplett!

Hur som haver har intresset för vår resa varit stort, och vi har fått en del frågor som jag tänkte försöka besvara enligt förmåga.

Så här kul var det att köra Tesla över Öresundsbron

Så lite FAQ:

Hur var den att köra?

Well, att kunna bedöma körglädje kräver kanske något större bilintresse än vad jag har. Men den var helt klart rivig att köra, med snabb acceleration tack vare den växellösa elmotorn. Ligger stabilt och bra i vägen, är tyst och smidig att köra. Kräver dock viss datavana för att reda ut den gigantiska panelen och alla tekniska tillbehör. Skillnaden kände jag väl egentligen på riktigt först när jag körde en vanlig dieselbil några timmar efter att jag kommit hem från Paris. Det var skillnad, även om jag har svårt att sätta fingret på vad. Men ja, Teslan är helt klart mycket trevlig bil att köra.

Hur ofta behöver man ladda och hur lång tid tar det?

Batteriet håller olika länge beroende på hur snabbt man kör, där batteriet laddas ur fortare ju snabbare man kör och om det är kallt. Motorväg på natten höll inte lika länge som stadskörning på dagen. Men på motorväg kunde vi väl köra en 30-35 mil innan batteriet krävde laddning. Det tar lite tid innan man lär sig bedöma hur snabbt man kan köra och hur man ska lägga upp körningen för att ta sig fram till sitt mål så snabbt och smidigt som möjligt.   Bilen har en GPS som lägger upp en rutt förbi Teslas egna laddstationer ‘Supercharger’, detta var dock den stora nackdelen med bilen. Höll man inte själv koll på vilka vägar man skulle köra så tog gps:en egna initiativ. Egna initiativ brukar jag generellt uppmuntra men på vägen ner är jag rätt övertygad om att den körde en del onödiga omvägar förbi laddstationer trots att vi nog skulle klarat oss på de stationer som låg längs med vår ursprungsrutt. GPS:en var även tämligen envis och sista biten till Paris visade den att vi skulle köra tillbaka norrut och ladda i Lille trots att vi hade el kvar till superchargern i norra Paris.  På vägen hem fick vi ibland köra på GPS på mobilen för att få kortaste sträckan och sen göra en överslagsräkning utifrån avstånd för att se om vi kunde köra dit eftersom GPS:en vägrade ställa om sig enligt våra önskemål. Kan ha varit någon inställningsgrej eller handhavandefel från oss, men väldigt irriterande var det och ordet ‘räckviddsångest’ finns nu för evigt i mitt ordförråd.

 

Laddning pågår vid en av Teslas Superchargers i Danmark. Av alla länder vi körde genom så var Danmark helt klart Tesla-tätast.

 

Men elbilar är ju bara bra om man tankar grön el!

Absolut, även om det är bättre än att flyga så är det så klart inte bra att köra med kolkraft i tanken. Teslas Superchargers i Sverige använder förnybar el från Skelleftekraft, och på många håll i världen drivs Superchargers av solpaneler på stationerna. Tesla fokuserar på grön el i utbyggnaden av sin laddinfrastruktur och har även byggt solcellsparker i Kalifornien för att klimatkompensera. Tesla club Sweden gjorde en analys av vår resa till Paris, kul  att de uppmärksammade resan! Men självklart är det viktigt att tänka på helheten när man kör, det gäller både el och andra drivmedel.  

  

Tycker Centerpartiet verkligen att alla ska köra elbil?
Människor ska förstås transportera sig på det sätt man finner det lämpligt, jag lägger inga värderingar i hur de andra konferensdeltagarna tog sig till och från Paris. För mig och Centerpartiet ligger fokus på att jaga utsläppen och inte bilarna/båtarna/flyget. Med denna resa ville vi sätta fokus på att transporterna är en stor klimatutmaning, i Sverige står transportsektorn för drygt 30% av våra utsläpp. Mobilitet är viktigt, och vi kommer i framtiden behöva ett smörgåsbord av olika  transportsätt – kollektivtrafik, tåg, el, biogas etc beroende på omständigheter och förhållanden. Det är därför vi i Centerpartiet helst arbetar med morötter såsom bonus/malus, miljöbilspremie, elbusspremie, laddinfrastrukturspengar, kvotplikt etc för att få till en övergång till mer hållbar transportflotta.

Vad är ditt slutomdöme?

Min slutsats är att Teslan idag är en utmärkt stadsbil eller dagspendlarbil men jag tyckte nog inte den var en så bra långkörare för att så snabbt och enkelt ta sig från plats A till plats B.  Men i pipeline ligger en billigare modell och även en som kan köra 100 mil på en laddning. Då tror jag verkligen det kommer hända saker på elbilsmarknaden! 



Gorm blir norm?

Idag drar COP21 igång i Paris, själv åker jag inte ner förrän nästa måndag. Ser verkligen fram emot att både uppleva förhandlingarna på plats och att under de kommande två veckorna få se hur förhandlingarna utvecklar sig. Förhoppningsvis har vi ett avtal på plats nästa helg, allt annat vore ett riktigt tungt bakslag för klimatarbetet…

Själv inledde jag morgonen med en klimatfrukost på Centerpartiets kansli i Malmö, efter en natt i Gorms sällskap. Det är alltid onödigt spännande att bo på gård och se vad som står kvar och vad som är sönder när man vaknar på morgonen, men vi verkar ha klarat oss ganska bra. Men stormen Gorm som under natten drog fram genom Sydsverige är en försmak av hur framtiden kan bli om världens ledare inte lyckas dämpa klimatförändringarna.

Sverige kommer ju bli ganska förskonade från klimatförändringarna, om man jämför t ex med Bangladesh som jag skrivit om tidigare. Men helt opåverkade blir vi inte så klart. Vi kan till exempel vänta oss fler intensiva regn som leder till översvämningar i våra städer, där det är mycket hårdbelagd yta och där VA-systemen inte är byggda för så stora vattenmängder under kort tid. Detta ställer stora krav på att svenska kommuner arbetar förebyggande med klimatanpassning genom att planera utifrån ett förändrat klimat. Förhoppningsvis kan klimattoppmötet bli en anledning för fler kommuner att tänka igenom hur de kan minska sin klimatpåverkan, men också hur de bäst klimatanpassar sin kommun.

 

 

 

Från Bangladesh till Flen

Igår träffade jag klimatexperten Md Shamsudoha från Bangladesh som är på besök i Sverige innan han ska medverka i COP21-delegationen från Bangladesh.

Bangladesh är ett land med ca 160  miljoner invånare, och man beräknar att de havsnivåhöjningar som blir en följd av klimatförändringarna kommer leda till att ca 30 miljoner människor kommer tvingas lämna sina hem.

Md Shamsudoha lade särskilt vikt vid “loss & damage”, dvs hur de länder som drabbas hårdast av förluster och skador till följd av klimatförändringarna ska få hjälp att hantera dessa. Det kan handla om hjälp att bygga säkert för att hantera översvämningar, eller varningssystem för tsunamis. Centerpartiet och Lena Ek  har i hög grad varit aktiv i detta arbete, inte minst när Lena tillsammans med sin sydafrikanska kollega Edna Molewa var chefsförhandlare på COP19 i Warsawa och lyckades samla förhandlarna kring en text om förluster och skador orsakade av klimatförändringarna, och det är så klart viktigt att detta arbete bärs vidare av den svenska regeringen.

IMG_2544

Md Shamsudoha och jag tillsammans med Anna och Anna från Diakonia 

 

På kvällen fortsatte klimattemat, när jag besökte Centerpartiet i Flen för att diskutera förväntningar inför COP21. Inger Fredriksson från Centerpartiet Flen berättar om mitt besök på sin blogg!

KY Katrineholm

Nya hinder för biodrivmedel

Under Alliansregeringens tid vid makten fattade riksdagen beslut om att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta senast 2030, och under Alliansens tid vid makten tredubblades andelen förnybar energi i transportsektorn, och redan 2012 nådde Sverige det EU-gemensamma målet med 10 procent förnybart i transportsektorn senast 2020.

I början av december åker jag och tiotusentals andra klimatengagerade till Paris för de internationella klimatförhandlingarna. Mer än 150 länder har lämnat in sina åtaganden för minskade klimatutsläpp, där Sverige är en del av EU:s åtagande på 40% utsläppsminskningar till år 2030. I Sverige kommer en tredjedel av våra klimatutsläpp från transportsektorn. Att ställa om till fossiloberoende fordonsflotta är alltså en oerhört viktig nyckel för att minska Sveriges klimatpåverkan.

Dels behövs fortsatta incitament för människor att ställa om sin. Bättre kollektivtrafik, supermiljöbilspremie, bonus/malus (dvs höjd avgift på bilar som är dåliga för miljön och sänkt kostnad för de miljövänliga bilarna), bättre bredbandstäckning så att människor kan jobba eller utbilda sig på distans.

Men en minst lika viktig del i att kunna fortsätta omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta är att Sverige även fortsatt kan ha skattelättnader för biodrivmedel. EU:s nya riktlinjer för statsstöd började gälla 2014, och tyvärr försvårar de kraftigt möjligheterna till skattenedsättning för biodrivmedel som produceras från jordbruksråvaror. Regeringen lägger nu fram en proposition som möjliggör för fortsatt skattenedsättning, vilket är bra. Dock innehåller propositionen ett antal förslag som kommer försvåra för byggnation av nya biodrivmedelsanläggningar. T ex kommer det fram till 2020 inte vara möjligt att uppföra någon ny biogasanläggning som likt Jordberga i Skåne använder sig av grödor som även kan användas till livsmedel.

Centerpartiet har länge drivit på för Sverige även fortsatt ska kunna ha gynnsamma och långsiktiga spelregler för biodrivmedelproduktion, och idag lämnar Alliansen in en följdmotion till regeringens proposition om anläggningsbesked för biodrivmedel. Då tiden är väldigt knapp (vilket även lagrådet kritiserat regeringen för) så vill vi inte riskera möjligheterna för fortsatta skattenedsättningar efter 1 januari 2016 och därför bifaller vi motionen. Däremot lägger vi även ett antal egna förslag, där vi bland annat uppmanar regeringen att återkomma med konkreta förslag på styrmedel för biodrivmedel som på ett kostnads- och klimateffektivt sätt minskar utsläppen från transportsektorn utan att sätta käppar i hjulen för handel och import från tredje land. Sverige måste kämpa för att kunna nå vårt mål om en fossiloberoende fordonsflotta, och Centerpartiet kommer fortsätta driva på i dessa viktiga frågor!

Här finns motionen!